Saknaden är stor! :(

Satt och kollade igenom bilder och kom på att om ca 2 veckor är det två år sedan vi förlorade Ester! :(
Och saknaden är fortfarande stor.. Ester satt alltid på sidan (på låret kan man säga), och så sätter sig framor och farfars Greta nu, och det påminner så himla mycket om Ester så man får ett litet stick i bröstet.
Bara att läsa om någon som förlorat sin hund för varg, får en att minnas tillbaka, paniken att inte Ester kom när man ropade, att farfar och farmor letade halva natten och fortsatte morgonen efter och att pappa hittade henne dagen efter hon försvann. (20/11 2009)
Det var hennes andra jaktprov och hon hade 10 min kvar på provet, och var ca 50 meter från farfar.. :(
Och bara tanken på att de ska sätta ut varg i våran kommun eller grannkommunen, får en att rysa och bäva för framtiden, vill inte förlora en hund till..
Vägar och vattendrag är också en fara men, med GPS kan man i alla fall försöka hindra hunden från att gå ut på vägen genom att genskjuta den, eller locka in den..  Men det fungerar inte med en varg.. :( För den syns ju inte på GPS:en...
Vi som jaga med hund får alltid räkna med att hunden inte kommer med hem, men utan varg ökar chansen att hunden kommer med hem..

På denna LÄNK kan ni läsa ett reportage, om Ester..

Hon var riktigt fin! 

Så här hittade pappa henne.. 

Ester

Graven

På jakt, skogsvane träning.. 

I hundgården! :) 

:( 

När vi var uppe i Stockholm..

Ester :)

Innan gavsättingen, in svept i sin favorit filt! 

Elsa och Ester, ca halv året på denna bilden. 

Så här låg hon när pappa hittade henne! 

Detta skrev jag dagen efter det hände:

""När det var dags för sista släppet så började hon väcka och sen blev det dödstyst. Farfar förlorade kontakten med GPSen, han ropade på henne men det kom ingen Ester. De försökte göra allt för att hitta henne.
På morgonen idag åkte även farmor med och letade. Efter ett tag anslöt sig även min mamma och pappa.

Jag satte mig på en buss hem för att komma hem så tidigt som möjligt. När klockan var 16 och jag kliver av bussen i Kristinehamn, ringer pappa.
"- Vi har hittat Ester, men det är inga goda nyheter, hon är död. VARG har dödat henne."

Just där jag stod så gick all luft ur mig, jag kunde inte andas, sen kom tårarna. Jag grät hela vägen från Kristinehamn till Gullspång och hela vägen till dit vi hämtade upp pappa. farfar och den döda Ester, vid Fåleberg.""

Saknar dig, Ester! Jaga väl i de sällsamma jaktmarkerna med Diana, tids nog syns vi där!♥
Emelita♥