""I Sverige råder ett strikt hundägaransvar, vilket innebär att du som hundägare är ansvarig för allt, precis allt din hund hittar på. Vi har ca 800.000 hundar här i landet, så lagen behövs. Inget snack om den saken.
Att vara hundrädd och ha grannens lösspringande hund på sin tomt är naturligtvis obehagligt. Att möta lösspringande hundar, när man är på promenad, kanske ännu läskigare.
Lagens ordalydelse varierar lite från kommun till kommun. Det vanliga är att ”hunden skall hållas under sådan uppsikt, som om den vore kopplad”. För en hundrädd person är detta otäckt, hunden går lös vid husses eller mattes sida. ”Koppla hunden” brukar den personen hojta då och det är vi skyldiga att göra, annars kan vi bli polisanmälda. Detta är allvarliga saker. En lös hund, som plötsligt kan gå till attack.
En normalt frisk hund, som de allra flesta är, går inte till attack. Den skäller och väsnas mest för att skrämmas. Respekterar man detta, händer oftast inget mera. Hunden är också extremt bithämmad. Om den biter kan det naturligtvis uppstå skador som behöver sys, men hunden biter inte för att döda.
Så har vi då vargen, som alltmer börjat röra sig bland människor. I första hand är den ute efter våra hundar. Våra familjemedlemmar. Vargen biter för att döda. Den är ett rovdjur! ”Hur skall en hundrädd människa, som möter vargen i motionsspåret göra?”
Den frågan ställde jag till Daniel Hansson på Länsstyrelsen i Gävleborgs län och fick till svar;
”hon måste jobba med sin rädsla”.
Skall vi som bor på landet gå i massterapi för vår rädsla? Tyvärr, lär det inte hjälpa. Jag undrar hur Jarkko Luoma,i Finland, som blev vittne till hur vargen slogs med hans hund, skall jobba med sin rädsla? Om vargen går till attack, så gör den det oberoende om offret gått i terapi eller inte.
”Ja, men vem är ansvarig för vargen då”, undrade jag?
Svaret från Hansson blev att;
”vargen är ett vilt djur och det är ingen som ansvarar för den”.
”OK, då kan vi ju också släppa alla våra hundar lösa”, tyckte jag. Men se då blev det liv i Daniel Hansson och hans skrek i luren att
”NEJ, NEJ, det går inte för sig, det finns lagar och förordningar.” Så får man INTE göra!!!!!
En varg har inte någon husse /matte i närheten, som man kan ropa till ”koppla upp din varg, jag är rädd”. Man är utlämnad åt sitt öde. Jag frågade Daniel vem vi skall polisanmäla i en sådan situation och det blev tyst i luren. Jag frågade även hur rörelsehindrade, hur gamla med svårt att gå, rullstolsburna och hur synskadade med ledarhundar skall göra vid möte med varg? Efter en lång, lång tystnad, svarade han;
”jag hör vad du säger”.
Det var allt. Han hörde vad jag sade.
Om jag får in grannens lösspringande hund på tomten, kan jag polisanmäla grannen för bristande tillsyn. Om vargen kommer in på tomten, vem skall jag polisanmäla då? Länsstyrelsen? Naturvårdsverket? Vem? Jag önskar ett svar från våra myndigheter, men de har inga svar.
Det enda svar jag fick av Daniel Hanson, var att om vargen attackerar min hund, så kan jag åberopa §28 jaktlagen. När jag talade om att jag INTE är jägare, INTE äger ett vapen, INTE har vapenlicens, utan är rörelsehindrad, så jag inte ens kan använda ett vapen, då blev det återigen tyst i luren. Efter en lång stund, frågar han hur jag vill försvara mig. Jag talade om att jag tycker att vargarna skall tas bort från bebodda områden. De skall vara i skogen. Fick då till svar att;
”det kommer inte att ske”.
Jag kan inte få in i mitt huvud hur det kan vara OK att vargen får springa lös i våra bostadsområden och skrämma människor. Hundrädda och icke hundrädda. Om en hund däremot springer lös, då blir det ett herrans liv. En hund, som är domsticerad sedan tusentals år tillbaka och som med största sannolikhet bara vill komma fram och hälsa.
Det finns ingen logik i detta. Vargen, som är ett farligt rovdjur, den får springa lös, men inte den snälla hunden, som lever med människan. Varken varg eller varghybrid går att hålla som familjemedlem. Men den får springa lös hur som helst. Överallt.
Daniel Hansson tyckte också att ”du måste lita på oss, på vad vi säger”. Men, snälla rara….hur skall det gå till??? Kenton Carnegie, en ung forskarstudent gjorde just det. Litade på myndigheterna, när de sa att vargarna var ofarliga. Det skulle komma att bli hans död. Han blev 22 år gammal. Patricia Wyman, universitetsutbildad biolog, litade på sin arbetsgivare att vargarna var ofarliga. Hon attackerades och dödades på sin arbetsplats, Haliburton Forest & Wildlife Preserve. Hon blev 24 år gammal. Hur har det kunnat bli så här? Hur har det kunnat gå så här snett? Hur kan människor acceptera detta? Hur kan människor blunda för faktiska händelser?
Det finns t.o.m de som tycker att man skall ge sin hund till vargen, som vargmat, om man är rädd för egen del. Sedan då??? Skall man köpa en ny hund för 10.000 kronor, för att offra också den till vargen???
Vem skall vi polisanmäla?""
En hund känner ju på sig om en människa är hundrädd, borde inte en varg göra det med? Och en hund som märker att en människa är hundrädd, vill ju komma fram och hälsa ännu mer.
Frågan är om vargen också mer gärna vill komma fram till en hundrädd människa än en som inte är det. Och om vargen då bara vill "hälsa" som tam hunden eller om den vill se om den kan få övertaget..
Och jag känner t.ex. en som är hundrädd för okända hundar, och stora hundar, men hon själv har hund, en liten. Hur ska då hon reagera om hon är ute och går med hunden och en varg kommer?
Och har då vargen två anledningar till att vilja komma fram, dels för hunden och dels för att hon kanske är hundrädd..? Eller en kombination av båda?
Emelita♥
