Men även om man som jägare vet om att det troligen blir djur lidande vid en viltolycka så förstår jag dem fullt ut, förman vill inte offra sin bäste vän, familjemedlem och arbetskamrat, enbart för att leta reda på ett skadat djur.. Även om man får ersättning så känns det väldigt ynkligt!
När Ester blev tagen av varg fick farmor & farfar 20 000kr av Länstyrelsen (om jag inte minns fel), och man kan inte sätta ett pris på en älskad hund som man han som familjehund, och som man sakta men säkert har sett framstegen i skogen med.. Allt från den första sök turen till de första skallen, till första korta drevet, till första normala drevet, till första tappet som hunden löst ut. Det finns så mycket glädje med hunden i skogen, och så mycket jobb och så många timmar man lägger ner på dem!
Hade farmor & farfar fått tagit valpar på Ester hade de tjänat 150 000kr, och då är 20 000kr ett spott i havet jämfört med det. Men allt går inte att räkna i pengar, tänk bara på hur mycket glädje och hur mycket jakt som vi aldrig mer får uppleva med Ester. Och det är sådant man aldrig kan sätta ett penning värde på!
Pysslas Elsa & Pysslas Ester. |
Emelita♥
Pengar kan aldrig ersätta våra familjemedlemmar på 4 ben....det är sorgligt att hon är borta på det viset...
SvaraRadera